Koncilier i Lunds kyrkoprovins under medeltiden

Ärkebiskoparna av Lund hade skyldighet att sammankalla och leda koncilier / kyrkomöten med samtliga biskopar i Danmark en gång om året. Så blev aldrig fallet av en rad olika skäl. Undantag från förfarandet med ärkebiskoparnas ledning kunde ske när påvliga legater av högsta rang vistades i riket. Då kunde dessa fullgöra ärkebiskopens uppgift. Det sistnämnda skedde emellertid endast ett litet antal gånger under medeltiden som helhet, men legatkoncilierna var betydelsefulla och tydliga uttryck för Lunds ärkebiskopars underordning under påvemakten respektive de danska stiftens samhörighet med den västliga kristenheten. Innehållsligt behandlades en rad olika teman av koncilierna. Somliga av dem sprang fram ur den rådande politiska situationen i riket med tidvis påtagliga strider mellan världslig överhet och kyrkans företrädare, inte minst ärkebiskopen av Lund. Somliga andra teman hade generell karaktär och giltighet och utgjordes av bland annat föreskrifter med relevans för samtliga sockenbor runt om i Danmark, exempelvis i fråga om föreskriven botgöring eller tillämpningen av kyrkliga straffmedel till följd av grova synder och brott. Ett fördjupat studium av kyrkohistorien i det danska ärkebiskopsdömet ur rättslig infallsvinkel presenteras i denna bok genom analysen av konciliernas tillkomstsituation samt deras beslut och de för all framtid utfärdade provinsialstatuterna. Bertil Nilsson (f.1951) bor i Lund och har varit professor i kristendomens historia vid Göteborgs universitet. Sin forskning har han huvudsakligen ägnat åt medeltida kyrkorätt samt kristnandeprocessen i de skandinaviska länderna.