Under 1700-talet började fiskköparna från Stockholms Fiskköpareämbete att besöka Åland och Åboland i sina seglande sumpar.
De byggde upp ett fyrtiotal hamnställen där handeln med levande fisk kunde ske. Boken beskriver var hamnställena låg samt vilka byar och gårdar som hörde till varje hamnställe.
Skärgårdsböndernas egna sumpar användes främst för vårens och höstens marknadsresor till Stockholm.
Efter 1847, då näringsfrihet infördes i Sverige, kom böndernas sumpseglation igång på allvar.
Boken berättar om vilka sumpar som fanns i de olika byarna och socknarna samt vilka skepparna var. Läsaren kan följa sumparnas "levnadshistoria" från socken till socken. Cirka 300 seglande sumpar och ett stort antal motorsumpar presenteras.
Allmogesumpen URANIA och Ålands första motorsump VEGA från Kyrkogårdsö beskrivs i detalj.
Boken är den sista delen i trilogin om näringslivets utveckling från 1600-talet fram till 1900-talet med handeln av levande fisk som det bärande exemplet.
ArbetstitelFiskköpare och sumpskeppare i Ålands och Åbolands skärgårdar
Standardpris399.00
Illustrerad Orginaltitel
Åldersgrupp
BandtypInbunden
Recensionsutdrag
Läsordning i serie
MediatypBok
AvailableToOrder IsContractProduct Inlaga
Sidor190
Publiceringsdatum2017-01-23 00:00:00
FörfattareLarsG. Soldéus
erpOwnsPrice Kort BeskrivningPå 1700-talet började fiskköparna besöka Åland och Åboland i sina seglande sumpar för att köpa levande fisk. De byggde upp ett nätverk av cirka 40 handelsplatser. Boken beskriver var hamnställena låg. Boken behandlar även böndernas sumpseglation, vilka sumpar som fanns och sumparnas "levnadshistoria" från socken till socken. Allmogesumpen URANIA och Ålands första motorsump VEGA beskrivs i detalj.
Storlek
Färg
IsBokinfoProduct BokinfoStatusCode21
SeriesTitle