Örlogsstaden Karlskrona -
betraktelser av ett levande världsarv
2023 är det 25 år sedan örlogsstaden Karlskrona skrevs in på Unesco:s prestigefyllda världsarvslista.
Då örlogsstaden Karlskrona år 1998 skrevs in på världsarvslistan, konstaterade Unesco att:
”Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en europeiskt planerad örlogsstad inspirerad av anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för andra anläggningar med liknande uppgifter. Örlogsbasen spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands flottstyrka var en avgörande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är den bäst bevarade och mest kompletta av dem som finns kvar.”
Bakgrund
Karlskrona anlades år 1680. Blekinge hade just blivit en del av det svenska riket. Det kan tyckas märkligt att valet av plats för den nya örlogsstaden föll på en öde skärgård som saknade grundläggande förutsättningar för att täcka en örlogsstads behov. Här fanns nämligen varken infrastruktur, färskvatten eller ett omland med tillräcklig kapacitet för att producera och försörja staden med erforderliga livsmedel eller örlogsvarvet med kompetenta hantverkare och nödvändigt material. Det var helt enkelt den politiska situationen och det militärstrategiska läget som var avgörande för stadens lokalisering.
Till denna karga skärgård kommenderade Karl XI dåtidens stora genier för att förverkliga de storslagna visionerna om att skapa en ny örlogsstad dit inte bara den svenska örlogsflottans huvudstation, utan även Amiralitetet, skulle utlokaliseras från Stockholm. Detta är tveklöst den största utlokalisering som någonsin gjorts i vårt land. Att den nya staden till råga på allt skulle anläggas i ett område som i århundraden betraktas som fiendeland gör inte projektet mindre anmärkningsvärt.
Hundra år efter grundläggningen hade örlogsstaden Karlskrona utvecklats till rikets tredje största stad. Dessutom betraktades örlogsvarvet vid denna tid som landets största arbetsplats.
I denna rikt illustrerade populärvetenskapliga bok betraktas örlogsstadens utveckling ur ett brett kultur- och idéhistoriskt långtidsperspektiv.
Boken ”sjösätts” april 2023
Författarpresentation:
Fil. dr. Leifh Stenholm, kulturhistoriker och författare.
1987 - 2012 läns¬antikvarie i Blekinge, och ansvarig för nomineringen av örlogsstaden Karlskrona till Unesco:s världsarvs¬lista.
2012 - 2015 stiftsantikvarie i Stockholm stift.
Tidigare publicerat ett tiotal böcker,
däribland;
Ränderna går aldrig ur – en bebyggelsehistorisk studie av Blekinges dansktid
Berättelsen om Blekinge – gränser i ett gränsland
ArbetstitelÖrlogsstaden Karlskrona betraktelser ett levande världsarv
Standardpris549.00
Illustrerad Orginaltitel
Åldersgrupp
BandtypInbunden
Recensionsutdrag
Läsordning i serie87
MediatypBok
AvailableToOrder IsContractProduct Inlaga
Sidor406
Publiceringsdatum2023-04-15 00:00:00
FörfattareLeifh Stenholm
erpOwnsPrice Kort BeskrivningÖrlogsstaden Karlskrona -
betraktelser av ett levande världsarv
2023 är det 25 år sedan örlogsstaden Karlskrona skrevs in på Unesco:s prestigefyllda världsarvslista.
Då örlogsstaden Karlskrona år 1998 skrevs in på världsarvslistan, konstaterade Unesco att:
”Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en europeiskt planerad örlogsstad inspirerad av anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för andra anläggningar med liknande uppgifter. Örlogsbasen spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands flottstyrka var en avgörande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är den bäst bevarade och mest kompletta av dem som finns kvar.”
Bakgrund
Karlskrona anlades år 1680. Blekinge hade just blivit en del av det svenska riket. Det kan tyckas märkligt att valet av plats för den nya örlogsstaden föll på en öde skärgård som saknade grundläggande förutsättningar för att täcka en örlogsstads behov. Här fanns nämligen varken infrastruktur, färskvatten eller ett omland med tillräcklig kapacitet för att producera och försörja staden med erforderliga livsmedel eller örlogsvarvet med kompetenta hantverkare och nödvändigt material. Det var helt enkelt den politiska situationen och det militärstrategiska läget som var avgörande för stadens lokalisering.
Till denna karga skärgård kommenderade Karl XI dåtidens stora genier för att förverkliga de storslagna visionerna om att skapa en ny örlogsstad dit inte bara den svenska örlogsflottans huvudstation, utan även Amiralitetet, skulle utlokaliseras från Stockholm. Detta är tveklöst den största utlokalisering som någonsin gjorts i vårt land. Att den nya staden till råga på allt skulle anläggas i ett område som i århundraden betraktas som fiendeland gör inte projektet mindre anmärkningsvärt.
Hundra år efter grundläggningen hade örlogsstaden Karlskrona utvecklats till rikets tredje största stad. Dessutom betraktades örlogsvarvet vid denna tid som landets största arbetsplats.
I denna rikt illustrerade populärvetenskapliga bok betraktas örlogsstadens utveckling ur ett brett kultur- och idéhistoriskt långtidsperspektiv.
Boken ”sjösätts” april 2023
Författarpresentation:
Fil. dr. Leifh Stenholm, kulturhistoriker och författare.
1987 - 2012 länsantikvarie i Blekinge, och ansvarig för nomineringen av örlogsstaden Karlskrona till Unesco:s världsarvslista.
2012 - 2015 stiftsantikvarie i Stockholm stift.
Tidigare publicerat ett tiotal böcker,
däribland;
Ränderna går aldrig ur – en bebyggelsehistorisk studie av Blekinges dansktid
Berättelsen om Blekinge – gränser i ett gränsland
Storlek
Färg
IsBokinfoProduct BokinfoStatusCode21
SeriesTitle