The Blacksmithing Craft: An Embodied Theory from the Workshop Floor

Gustav Thane är Mästare inom smide och Filosofie Doktor i konsthantverk med särskilt intresse för hantverkets teori, filosofi, och relevans i samtiden. I korthet handlar hans tes om att tänka med sin hantverkserfarenhet. Sex kapitel bygger stegvis upp en vokabulär som kan definiera hantverksskicklighet (motor skill) som formell kunskap och ett sätt att tänka (mode of thought) som utvecklas tillsammans med hantverksskicklighet. Boken börjar med ett kapitel som introducerar de metoder, idéer och referenser som är nödvändiga för att formulera verkstadsgolvets verb som en grund till förkroppsligad teori. Detta teoribygge löper som en röd tråd genom texten för att till slut, i sjätte kapitlet, ta formen av ett teoretiskt verktyg, en begreppsapparat som föreslår olika vokabulär från olika perspektiv. De sex perspektiven kombinerar förmågan att uppfatta fina nyanser i handling med förmågan att uppfatta fina nyanser i sin egen erfarenhet. Tillsammans fungerar dessa två som nycklar till att förstå förkroppsligad kunskap som teori inom bredare akademisk diskurs. När fysisk hantverkande används inom akademisk diskurs som ett sätt att tänka, utveckla ett resonemang eller ställa en relevant forskningsfråga, kan det lätt avfärdas som tyst kunskap, alltför svårt att beskriva för att ta sig an direkt. Problemet med indirekta, verbala beskrivningar är att hantverkskunskapen riskerar att förbli implicit, beskriven och analyserad genom begrepp färgade av mycket specifika sätt att se och förstå vår omgivning. Som ett komplement till de många teorier hantverksforskare har att tillgå för att analysera och utveckla kunskap baserad på sina verk, och rollen dessa verk kan spela, erbjuder denna bok ett format som erkänner hantverksskicklighet som ett teoretiskt verktyg för analys av bredare akademisk litteratur såväl som hantverk. Till skillnad från teoretiska modeller formulerade av tänkare med en begränsad hantverksförmåga, leder Thanes forskning till teori som erkänner och möjliggör en teoretisk förståelse av kunskap som inte bara går att finna i hantverkspraktik, men som framför allt går att finna i hantverkspraktiker när de tränats och kultiverats genom åratal av disciplinerat arbete; den specialkunskap hantverkarna har att erbjuda som andra kunskapstraditioner inte redan introducerat till den bredare akademiska forskningen. Forskningsfrågan är: hur kan de unika tankesätt som tar sitt uttryck genom mästerliga hantverksförmågor få tillgång till och bli tillgängligt för akademisk diskurs? Genom den frågan undersöker Thane vilka begrepp som når kunskapen inom erfarna hantverkares sätt att tänka, hur ord och bild kan representera dess förkroppsligade kvaliteter, formaliseras som teoretiska koncept, och hur en bredare akademisk diskurs kan engagera/engageras i denna förkroppsligade förmåga med hjälp av verkstadsgolvets intuitiva teori. Forskningen introducerar och utvecklar det han kallar för Verkstadsgolvets Teori (Workshop Floor Theory), inte som en fullständig teori som kan förklara allt men i formen av en metod för att utveckla och bredda hantverksteoretiska begrepp med hjälp av en grundad teori (Strauss & Corbin, 1990) anpassad till hantverk och konst.