"Den stora behållningen med ”Den sista idealisten” är Burmans idéhistoriska skärpa. Den lätthet med vilken han läser Rydberg i ljuset av Kant, Arendt, Kierkegaard – listan kan göras lång. Liksom hur han, i sin behandling av Rydbergs idéer, nästan lika ledigt som författaren själv kastar sig mellan termodynamik, socialdarwinism, forngermansk mytologi och nakna män utan att det blir tungrott. Burman ser samband och drar paralleller som jag inte stött på tidigare." Expressen
Idag är det nog mest kring jul Viktor Rydbergs namn nämns, när "Tomten" reciteras i radio eller "Gläns över sjö och strand" hörs i skolor och kyrkor. Men i sin tid var Rydberg den mest framstående, och definitivt den mest lärde, svenska författaren. Han blev ledamot i Svenska Akademien, hedersdoktor vid Uppsala universitet och professor i först kulturhistoria och sedan konsthistoria vid Stockholms högskola. Bra jobbat av ett fosterbarn från Jönköping som växte upp under eländiga förhållanden.
Hans bildningstörst var enorm, och förutom romaner, noveller och dikter skrev han hundratals tidnings- och tidskriftsartiklar och fördjupade sig i såväl romersk kejsarhistoria som den samtida darwinismen.
Idéhistorikern Anders Burmans bok Den sista idealisten berättar om Viktor Rydbergs liv men också om den fascinerande tid han levde i, när modernisering och sekularisering stod för dörren och vetenskapliga framsteg förändrade samhället i grunden.