Livmedicus Carl Johan Ekströmers levnadsminnen : kirurg och nydanare

Svenska Arméns fälttåg 1813-14

Rabenstein


Kronprinsen ledde bataljen från toppen av en väderkvarn, belägen på höjden vid Rulsdorf, och som upplänningarnes högra flygel stödde sig mot denna kvarn, voro vi på det fördelaktigaste placerade för att överse hela slagfältet. Bülow, som ensam segrat, förföljde ock ensam fienden.
Om natten efter bataljen uppkom ett gruvligt alarm i vårt läger. Ett franskt kavalleridetachement, som förmodligen var på rekognoscering, förvirrade sig i mörkret, och befann sig innan någon märkte det , bakom svenskarnas linje, mitt bland vår tross. Man skrek, hojtade, slog larm överallt. Första Brigaden omslöto i carré väderkvarnen där vår Kronprins vilade och voro beredda att till sista man försvara sin högste befälhavare.
Bland löjligheter var icke den minsta, att se den uppståndelse som ägde rum i det lilla tält där brigadens läkare beretts skydd. Heman själv rusade först ut vid larmtrummans ljud, kastade sig upp på en trosshäst och började flankera kring tältet med dragen sabel; red därvid upp på tältstrecket, så att tältet föll omkull över oss andra som med svårighet krafsade oss fram under detsamma.