Efter andra världskriget kom ett stort antal tyska kvinnor till Sverige för att arbeta. Arbetskraftsinvandringens historia i Sverige brukar främst handla om mäns invandring till industrin, men i själva verket var det kvinnor som stod för ungefär 60% av arbetskraftsinvandringen från Tyskland fram till mitten av 1950-talet. Enligt en tillfällig lag anvisades kvinnorna till hembiträdesarbete under två år innan de kunde söka andra anställningar. Detta obeforskade område tar sig genusvetaren Emma Strollo an i sin avhandling byggd på djupintervjuer med tyskfödda kvinnor om deras erfarenheter av att arbeta i svenska hem. Med utgångspunkt i forskningsfältet muntlig historia görs en tvärvetenskaplig och intersektionell analys av kvinnornas narrativ om migrationen från Tyskland och arbetet som hembiträde. Både berättelserna och berättandet om hembiträdestiden ses i förhållande till olika kontexter som modernitet, den dåtida bilden av Sverige och den så kallade tyska skulden efter kriget. På så sätt skildrar Det städade folkhemmet såväl hur det förflutna kan betraktas med nya ögon som hur olika exkluderingsmekanismer samverkar och skapar hierarkier och skillnader mellan individer och på arbetsmarknaden, inom politiken och i lagstiftningen.
ArbetstitelDet städade folkhemmet. Tyskfödda hembiträden i efterkrigs..
Standardpris229.00
Illustrerad Orginaltitel
Åldersgrupp
BandtypDanskt band
Recensionsutdrag
Läsordning i serie
MediatypBok
AvailableToOrder IsContractProduct Inlaga
Sidor260
Publiceringsdatum2013-02-25 00:00:00
FörfattareEmma Strollo
erpOwnsPrice Kort BeskrivningKvinnor ska först ha två år i hushållet här och sen får du arbetstillstånd om du behövs. Så lät migrationsmyndighetens besked till tyska Sonja, som sökt sig till Stockholm 1958 på grund av de hårda tiderna i hemlandet. Detta påtvingade hushållsarbete var inte vad Sonja hade väntat sig när hon reste norrut: tänk att man kunde göra så i Sverige!
Storlek
Färg
IsBokinfoProduct BokinfoStatusCode30
SeriesTitle