Grundlagarna är de högsta normerna i vår rättsordning. De fastställer de demokratiska
spelreglerna och anger vilka rättigheter enskilda har gentemot staten.
Genom att ändra i grundlagarna kan samhällskontraktet justeras eller helt ritas
om. De regler som styr hur grundlagarna kan ändras har därför stor betydelse,
vilket har blivit tydligt genom den demokratiska tillbakagång som präglat de
senaste decenniernas utveckling i många länder.
Frågor om hur grundlagsändringar ska initieras, väckas och beredas har
emellertid behandlats mycket sparsamt inom svensk rättsvetenskap. Huruvida
domstol kan åsidosätta en grundlagsändring på grund av formella brister eller
med hänvisning till ändringens sakliga innehåll har knappast berörts alls, trots
att frågorna har rönt stor uppmärksamhet internationellt. I Grundlagsändringar.
Rättsregler och domstolskontroll behandlas dessa hittills outforskade frågor
ingående.