Nya sociallagarna ger en komplett redovisning av de fyra lagar som socialtjänsten vilar på: Socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagarna presenteras med utförliga kommentarer. Vidare beskrivs i valda delar central lagstiftning av betydelse för socialtjänsten, t.ex. föräldrabalken, offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och hälso och sjukvårdslagen.
Sedan föregående upplaga har ett flertal ändringar gjorts i författningarna på socialtjänstens område. Här ska nämnas bl.a. följande.
Ett statligt stöd i form av fritidskort för barns fritidsaktiviteter har införts. Stödet i form av fritidskort får inte påverka beräkningen av försörjningsstöd enligt SoL.
Det har vidare införts utökade uppgiftsskyldigheter som ska stärka socialnämnders och vissa andra myndigheters förutsättningar att fatta korrekta beslut och förhindra felaktiga utbetalningar.
IVO har fått utökade möjligheter att ingripa mot verksamheter som inte uppfyller lagstiftningens krav, bl.a. genom att sanktionsavgifter införts och att olovliga verksamheter omedelbart ska kunna förbjudas. Vidare har den särskilda avgiften för gynnande beslut om insatser som inte har verkställts inom skälig tid höjts. Ett straffansvar för den som fortsätter att bedriva en verksamhet i strid mot ett förbud enligt LSS har införts.
För att stärka IVO:s möjlighet till en effektiv tillsyn har kommunerna fått en utökad anmälningsskyldighet till myndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller för verksamhet enligt SoL och LSS, både för verksamhet i egen regi och för verksamhet som bedrivs av privata utförare.