När journalisten Randi Mossige-Norheim hittar sin egen farbrors namn på en förteckning över hjärnor som skickats från Vipeholms sjukhus till ett hjärnlaboratorium i Uppsala vill hon ta reda på vad han varit med om därinne på Sveriges största så kallade sinnesslöanstalt.
Vipeholm öppnade 1935 och där placerades de som ansågs vara svårskötta och obildbara, för att som det hette ”få bästa möjliga vård”. Men för de intagna själva handlade livet mest om förvaring. Och det pågick experiment, det mest kända är kariesexperimentet där patienterna tvingades äta extrema mängder kola.
Människorna på Vipeholm kallades ”patientmaterial”, de fick försökskoder och de sorterades i intelligensgrupper, enligt ett system som chefen för Vipeholm själv hittat på. Randis farbror Inge Torkel sorterades i ”grupp 1”. Han kom till Vipeholm när han var fjorton. Fyra år senare var han död. Enligt sorteringssystemet ansågs Inge Torkel vara ”psykiskt opåverkbar”, men i livet innan Vipeholm tyckte han om att lyssna på opera och dricka varm choklad.
När du var idiot är en skoningslös blottläggning av en plats och en tid, där människorna var reducerade till siffror, koder och ”material”. Med sin personliga ingång och minutiös research befolkar Randi Mossige-Norheim Vipeholm på nytt. Hon öppnar arkivens mörker och låter dem vi kallade idioter träda fram; Inge Torkel, Olle, Lasseman, Berit, Aina, Bertil och många fler.
"Boken är en rasande skildring om en tid och en plats där människor var reducerade till siffror. Författarens grundliga efterforskningar i arkiven slungar läsaren tillbaka i tiden. Några av de intagnas öden beskrivs ingående och personerna bakom siffrorna får träda fram. De får upprättelse genom författarens ord. När du var idiot är ett mycket viktigt historiskt dokument och ett omistligt bidrag i samhällsdebatten gällande vård och omsorg. Helhetsbetyg: 4."
BTJ 20/2026
”När du var idiot” är drabbande läsning, framför allt som Randi Mossige-Norheim har lagt sitt fokus på barnen. Små ungar som bältas månader i sträck, som svälter, som dör. Ställt mot Frödebergs egna anteckningar framträder en fasansfull människosyn. Hon ger också en detaljerad genomgång av kariesexperimentens utstuderade grymhet. Det som skett på Vipeholm säger oss redan så mycket om vad människan är kapabel till." Svenska Dagbladet
"Efter läsningen står det dock klart att Mossige-Norheim har uppnått sitt mål: att återfinna människorna bakom alla förminskanden och förnedringar. Jag får en relation till patienterna på Vipeholms sjukhus, en känsla av att jag faktiskt bryr mig om dem. Och det är precis denna känsla som utgör bokens stora förtjänst." Lundegård
"Vipeholm och samhällets behandling av de intagna är fortfarande ett öppet sår. … Randi Mossige Norheims bok är ett viktigt bidrag till denna historia." Lars-Eric Jönsson, Sydsvenskan