Den organiserade brottsligheten i Sverige har alltmer börjat tillämpa maffialiknande metoder, såsom att begära skyddspengar av restaurangägare och andra näringsidkare samt infiltrera företag, myndigheter och organisationer. För att lära sig mer om hur samhället kan hantera denna form av brottslighet är det relevant att närmare studera ett land som har en lång historia av maffia, Italien. Trots stora skillnader mellan Sverige och Italien vad gäller politiska traditioner och institutioners funktion, finns det lärdomar att dra från de italienska erfarenheterna av brottsbekämpning och brottsförebyggande metoder.
Det empiriska materialet består av en enkätundersökning som kombinerats med intervjuer och samtal med företagare och aktivister från delar av antimaffiarörelsen i Palermo på Sicilien. Statsvetaren Carina Gunnarson visar i rapporten hur lokala initiativ kan stärka motståndet mot kriminella aktörer, och att det faktiskt går att ändra en negativ samhällsspiral i kontexter där maffian är stark.
I rapporten lyfts även några policyområden som skulle behövas diskuteras mer i ett svenskt sammanhang. Författaren presenterar slutligen rekommendationer för hur olika samhällsaktörer kan agera för att hantera de problem som den organiserade brottsligheten medför.
Carina Gunnarson är docent i statskunskap och affilierad forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Till vardags är hon verksam vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.