Skriven i exil år 1937 är Ungdom utan Gud en mörk och expressivt berättad skildring av vardagen i ett nazistyrt Tyskland.
Romanen utgörs av en motsträvig skollärares bekymrade tankar om samhällets förråade anda och hans elevers gradvisa förvandling till hörsamma rekryter till kallhamrade cyniker.
Frågan är dock om någon kan förbli utan skuld när människan oavbrutet utsätts för inre anspänningar och yttre tryck från diktaturens terror, och samhällsmedborgarna reduceras till antingen ängsligt eftergivna undersåtar, skräckslagna offer eller samvetslösa gärningsmän.
Ungdom utan Gud är en bok om tidlösa frågor som skuld, öde, tro och individens civilkurage.
Romanen kom att bli Ödön von Horváths sista roman under hans livstid. För översättningen står Gustav Sjöberg, och litteraturkritikern Martin Lagerholm presenterar i ett initierat efterord Ödön von Horváths liv och verk.